Wing Chun är ett av världens mest kända kungfu-system, delvis tack vare att mästaren Yip Man (1893-1972) på 1950-talet började undervisa i större skala i Hong Kong, och stilen på så sätt blev tillgänglig för allmänheten. Några år senare blev stilen känd i hela världen genom filmstjärnan Bruce Lee.
Typiska kännetecken för stilen är snabba tekniker på kort avstånd – knytnävar, slag med öppna händer, armbågar, knän och sparkar. Man använder sig av kroppens struktur för att generera kraft med så lite ansträngning som möjligt.
De flesta grenar av Wing Chun har tre handformer (rörelsesekvenser), en wooden dummy-form, och två vapenformer för lång stav resp. svärd.
Chi sao är en träningsmetod genom vilken känsligheten i händer och armar tränas upp. Då Wing Chun är ett närkampssystem är denna egenskap värdefull för att på bästa sätt kunna reagera på och anpassa sig efter hur motståndaren rör sig.
Under årens lopp har systemet delat upp sig, i och med att elever har gjort sina egna tolkningar, fått olika bitar, influerats av andra stilar – ungefär så som andra kampkonster utvecklas. Grovt räknat finns det kanske tio-femton grenar av Wing Chun, där man kan säga att Yip Man står för en.
I Sverige har man tränat Wing Chun sedan 1970-talet. På de flesta klubbar tränar man något som har sina rötter i Yip Mans undervisning (det inkluderar bl.a. klubbar som tränar under Yip Chun, Simon Lau och förstås Leung Tings Wing Tsun). Ett fåtal andra grenar finns representerade i landet, bl.a. Wai Po Tangs MAI-WC och Mai Gei Wong-stilen. Skillnaderna kan vara rätt stora.
Har du frågor om Wing Chun? Klicka här för att komma till vårt Wing Chun-forum.
